fredag 22 juni 2018

I Bangladesh har 14 bloggare, författare och utgivare mördats sedan 2012. Gemensamt för dem är att de var fritänkare, sekulära eller humanister. För att stötta människor som dessa, runt om i världen, pågår just nu IHEU:s kampanj Protect Humanists at Risk.

Subrata Shuvo är en de som personligen drabbas av det våldsamma förtrycket mot humanister. I texten nedan beskriver han med sina egna ord situationen i Bangladesh.

---

De kan inte döda våra ord

Det finns ett ordspråk; de som bor i kungshuset, de kan inte fatta vad fattigdom innebär! Det är jobbigt för folk som bor i Europa att förstå att man kan bli dödad för sina ord. I Bangladesh har sedan 2012 14 författare och utgivare dödats av olika islamiska terroristgrupper och 8 personer har överlevt attacker. Tidigare hade vi i Bangladesh inte så mycket problem med extremism. Nu är situationen annorlunda. Man har ingen rättighet att säga någonting mot regeringen och extremister. Nuvarande regering och extremisterna spelar ett farligt spel mot alla. Regeringen och extremistgrupper har en farlig koalition för att stoppa folks frihet och grundläggande behov.

Detta är inte lätt att förstå. Hur går det att bo i ett Islamistland för dem som aldrig bott där? Islamism som en asiatisk nazistversion. De är samma sak med förskräckande hinduextremism i Indien. De tillåter inte frihet, kvinnors rätt och de har ingen tolerans mot folk som inte är lika dem. Vi har ett dåligt utbildningsystem i vårt hemland. Politiska grupper förser landet med dålig utbildning, för att upprätthålla diskriminering, hat och okunnighet i samhället. Tyvärr vill folk inte tänka så mycket på den osäkra framtiden för deras land. Så de håller med, men då fortsätter samma problem och samma situation.

Förra veckan förlorade landet ännu en författare och utgivare. Shajahan Bacchu hette han, en fritänkare, en diktare, som var 60 år gammal. Någon kom och sköt honom när han var i en affär. 2015, när en extremistgrupp gjorde dödslista för att straffa 84 bloggare, var lyckligtvis Bacchus namn inte ett av dem. Senare gav extremistgrupper listan till regeringen, för att fånga bloggare och de krävde dödsstraff. Ändå har Bacchu fått dödshot många gånger på Facebook de senaste två åren. Vi vet inte ännu vem som dödade honom. Efter varje attack har någon terroristgrupp tagit ansvar för attacken, men ingen grupp ännu tagit på sig denna attack. Hans familj och polis misstänker att Bacchu dödas för sin ideologi. Först började terroristerna attacker utifrån sin dödslista, nu attackerar de slumpmässigt bloggare som inte tycker om gud eller inte följer religionen.

Alla människor undrar varifrån terroristerna får kraft att attackera bloggare. Svaret är lätt om man tänker; vem vinner på varje händelse? Efter varje händelse blir man rädd att kritisera religion och regeringen. Författare vill inte göra någonting som orsakar problem. Alla blir bara tyst och vill överleva, leva i sitt land med sin familj.

Vi misstänker att armens underrättelsetjänst (DGFI) har kontakter med terrorister. 2007 ville DGFI hjälpa en terroristgrupp som heter Harkat-ul-Jihada-Al-Islami Bangladesh (Huji) att skapa en politiskgrupp och delta i valet. Huji är en internationell terroristgrupp som attackerat Bangladesh många gångar. Huvudsakligen, sedan 2013, har the Ansarullah Bangla Team (ABT, allierad med Al Quada) attackerat och tagit ansvar för attacker mot bloggare. ABTs ledare är en före detta arméofficer som jobbade länge i Bangladesh armé och deras medlemmar kommer från Jamaat-e-Islam eller högerflygeln i politiska partier. Alla politiska partier har som vanligt blivit glada efter varje attack.

Sedan 2015 har många bloggare lämnat sitt land för att rädda sitt liv. Men det är inte möjligt för alla att åka till andra länder. Så fler bloggare kommer bli att dödade i framtiden, och regeringen kommer att klandra oss för vår död som vanligt. Vi kämpar emot terroristerna med pennan. Sanningen är att de kan döda oss, men inte våra ord.

Subrata Shuvo, bangladeshisk bloggare i exil