söndag 27 maj 2018

DN-reportaget ”Hot om döden skrämmer ex-muslimer från att lämna islam” (27/5) visar att det behövs ett ordentligt samtal om religions- och övertygelsefrihet i Sverige.

I DN:s Niklas Orrenius reportage får vi möta Mariam och Ahmed. Två unga före detta muslimer som lever i Sverige. De vittnar om att det inte i de familjer och miljöer de växt upp är möjligt att berätta att de numera är ateister, utan allvarliga konsekvenser – kanske till och med våld. De måste dölja en del av sin identitet.

Att det finns många unga som lever i liknande omständigheter i Sverige är inte okänt. Inom förbundet Humanisterna får vi då och kontakt med personer med bakgrund som Ahmed och Mariams. Bland annat söker de kontakt med personer med liknande erfarenhet vilka de kan samtala öppet med.

I reportaget intervjuas två välkända svenska imamer. De visar båda förståelse för att apostasi, att lämna islam, måste bestraffas – även med döden under vissa förhållande. Dessa två är inga extremister, utan representerar mittfåran av islamska samfund i Sverige. Deras syn på muslimers religionsfrihet är inte vacker.

Verklig religions- och övertygelsefrihet får vi först när individer är fria att ha, välja, byta och välja bort religiösa och andra övertygelser utan att bestraffas av staten, samhället eller familjen.

Denna frihet försvaras sällan fullt ut av religiösa företrädare. Sällan till den grad att de kritiserar andra religiösa som inte respekterar individers rätt att välja själva när det kommer till livsåskådning. Istället handlar religionsfrihetsdiskussionen om att till exempel imamer ska kunna tala om dödsstraff för apostasi, utan att församlingar ska förlora statsbidrag eller möta andra negativa konsekvenser.

Det behövs ett allvarligt samtal om religionsfrihet i Sverige. Endast de som också försvarar rätten att lämna en religion försvarar religionsfriheten fullt ut.