torsdag 10 september 2026

Regeringen har tillsatt en samordnare som ska granska hur Migrationsverket hanterar asylärende där religiös konversion åberopas som skäl. Detta är välbehövligt, men måste inkludera hur ateister och humanister behandlas.

– Religionsfriheten omfattar rätten att tro, att byta tro och att avstå från religion. Samtidigt vet vi att människor i många delar av världen riskerar allvarliga konsekvenser om de konverterar eller lämnar sin religion. Därför är det viktigt att asylärenden där religiös konversion åberopas hanteras med hög kunskap och rättslig kvalitet samt stor rättssäkerhet, säger socialminister Jakob Forssmed.

Detta är en uppföljning som sedan länge är behövlig. Förhoppningsvis kommer det göras en saklig och bred översyn, vilken även inkluderar apostasi, det vill säga att någon lämnar en religion. Trots Forssmeds orda om att religions- och övertygelsefriheten även inkluderar rätten att inte tro på Gud finns misstankar om att all fokus kommer att läggas på kristna konvertiter. Till nationell samordnare har Dan Ericsson utsetts. Han är fördetta riksdagsledamot för Kristdemokraterna.

Humanisterna har under lång tid uppmärksammat enskilda fall där asylsökanden som lämnat islam har behandlats felaktigt av Migrationsverket (exempel: 1, 2, 3, 4). Hantering av dessa asylärenden har präglats av bristande kunskap om vad det innebär att vara ateist eller humanist, samt nedvärderat riskerna det innebär för asylsökanden som lämnat islam att återvända. Det har också förekommit fall där myndigheten föreslagit att det är säkert att återvända om den asylsökande bara döljer sin ateistiska övertygelse i hemlandet.

Migrationsverket verkar dock ha blivit bättre i sin hantering över tiden. Förmodligen bidrar färre asylsökande också till att färre fall med bristande hantering får uppmärksamhet. En kartläggning av nuläget kan i bästa fall både dokumentera de eventuella förbättringar som gjorts och de brister som kvarstår. Alla asylsökande ska möta kunniga handläggare och beslut måste fattas utifrån fakta specifika för varje individuellt fall.

En ateistisk övertygelse har inga dogmer, utan bottnar vanligtvis i ett tydligt avståndstagande riktat mot den religionsutövning som praktiseras i det samhällen man lever i och de verkliga negativa konsekvenser denna får. Det kan vara allt från att ett skolbarn som ifrågasätter en imams ord om kvinnors underordning misshandlas, till att en folkmobb lynchar den som inte följer den dominerande religiösa traditionen.

I nio länder är apostasi straffbart med döden och i ytterligare något land kan blasfemi ge dödstraff. Detta gör det omöjligt för ateister och humanister att praktisera sin livssyn där. Deras regions- och övertygelsefrihet är obefintlig.

Humanisterna kommer ta kontakt med den utsedda samordnaren för att säkerställa att hanteringen av asylärenden som berör ateister och humanister inkluderas i hans rapport. Uppdragen ska redovisas senast sista december 2027.

[Uppdatering: I kommittédirektiv från Socialdepartementet framgår det inte om uppdraget inkluderar ateister och humanister.]

Ulf Gustafsson
Förbundssekreterare Humanisterna