torsdag 4 april 2024

Förslaget som regeringen presenterades i onsdags likabehandlar inte alla livsåskådningar och öppnar upp för fortsatt diskriminering av kvinnor.

Nya regler för statens stöd till trossamfund har fördröjts gång på gång. Nu har äntligen regeringen offentliggjord sin proposition till riksdagen. Detta åtta år efter det tillsattes en utredning om översyn av stödet.

Regeringens förslag (Prop 2023/24:119) liknar i mångt och mycket det som stoppades för två år sedan, i korthet: en lite vidare definition av begreppet trossamfund och införandet av demokrativillkor som reglerar stödet. Bristerna som fanns då finns dock kvar och villkoren har blivit svagare.

Humanisterna har under många år arbetat för att staten ska likabehandla alla livsåskådningar, oavsett om de är religiösa eller sekulära. Utifrån detta är regeringens nya förslag en besvikelse. I lagförslaget avses med trossamfund ”en gemenskap som utövar religiös verksamhet i vilken gudstjänst, bön, meditation eller andra ritualer ingår”.

Regeringen fortsätter använda det exkluderande begreppet religiösa verksamhet samtidigt som man argumenterar för stödet utifrån religions- och övertygelsefrihet, med hänvisning till artikel 9 i Europakonventionen.

Artikel 9 och Europadomstolen är tydliga med att religionsfriheten även inkluderar sekulära trosuppfattningar med liknade djup beträffande slagkraft, allvar, sammanhållning och betydelse. Propositionen hänvisar också till Venedigkommissionen, i vilket det med all tydlighet uttrycks att religionsfriheten inkluderar icke-teistiska och ateistiska övertygelser (Not 1).

Denna semantiska fråga är dock i praktiken överspelad då Kammarkollegiet och Förvaltningsrätten i början av detta år beslutat att Humanisterna är ett registrerat trossamfund, det vill säga vår sekulära verksamhet är enligt svensk lag redan likställd med religiös verksamhet. Den nya lagen kommer i detta hänseende därför inte ha någon större betydelse.

Den andra viktiga delen av lagförslaget är demokrativillkoren. Statsbidrag får framöver inte lämnas om ett trossamfund:

1. utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter,
2. diskriminerar personer eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,
3. försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden, eller
4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Detta är väldigt efterlängtat, då det helt saknas i nuvarande lagtext, men förslaget kommer förmodligen få en mindre effekt än vad folk i allmänhet efterfrågar. Detta eftersom det ska införas undantag som gör att trossamfund som inte lever upp till demokrativillkoren ändå får bidrag, exempelvis om det handlar om enstaka händelser eller om trossamfundet tar avstånd från agerandet.

Regeringen skriver tydligt i förarbetet att trossamfund inte ska kunna förespråka hederskultur eller omvändelseterapi och få bidrag. Det är bra. Samtidigt är det också tydligt att diskriminering av kvinnor när det kommer till präster och imamer kan fortsätta i bidragsberättigade trossamfund.

Så här uttrycker regeringen det: ”I ljuset av trossamfundens rätt till autonomi så bör trossamfunden, i enlighet med sina religiösa läror, fritt kunna välja vilka personer som ska företräda den religiösa kärnverksamheten, även om valet innebär särbehandling av t.ex. kvinnor eller homosexuella.”

Detta är inte alls bra. Humanisterna kommer fortsätta arbeta för att statsbidrag inte får ges till trossamfund som inte i alla aspekter lever upp till alla människors lika värde. Om riksdagen röstar för lagförslaget är det tänkt att införas 1 januari 2025.

”Det har varit en lång väntan på denna lagändring och det är beklämmande att regeringen fortsätter använda ett språk som inte signalerar livsåskådningsneutralitet. I detta avseende är vi långt efter våra grannländer Norge och Island. Vi ser dock fram mot att de nya demokrativillkoren kommer stoppa bidrag till de trossamfund som uppenbarligen motarbetar demokratin och dess grundläggande värden, men villkoren går inte tillräckligt långt”, säger David Rönnegard, ordförande Humanisterna.

 

---

Not 1. Venedigkommissionen CDL-AD [2014]023, punkt 26: ”The process of obtaining legal personality status should be open to as many communities as possible, without excluding any community on the grounds that it is not a traditional or recognized religion or through excessively narrow interpretations or definitions of religion or belief.” Och punkt 2: ”The freedom of religion or belief protects theistic, non-theistic and atheistic beliefs, as well as the right not to profess any religion or belief.”