Frågor om sekulär humanism och förbundet Humanisterna

Varför heter organisationen Humanisterna?

Vi använder ordet “humanism” som beteckning på en sekulär livsåskådning. Ofta kallas livsåskådningen Sekulär Humanism, för att inte sammanblandas med andra betydelser av ordet “humanism” på svenska. Det internationella begreppet “Humanism” eller “Secular Humanism” betyder en livssyn med människan i centrum, utan gudstro eller tro på andra övernaturliga eller magiska fenomen. På svenska kan ordet “Humanist” också beteckna nån som läst t.ex. konst- eller litteraturvetenskap på universitet, eller någon med ett allmänt engagemang för människor. Ett sådant kan man givetvis ha alldeles oavsett vilken livsåskådning man har. Förbundet Humanisterna i Sverige bär samma namn som våra systerorganisationer runt om i världen, t ex Humanists UK eller American Humanist Association.

Vad menar Humanisterna med en sekulär stat respektive ett sekulärt samhälle?

En sekulär stat innebär att all myndighetsutövning liksom alla offentliga beslut och verksamheter är livsåskåd­nings­neutrala. En sekulär och demokratisk stat är en förutsättning för religions- och livsåskådningsfrihet för alla.

Med ett sekulärt samhälle menar vi ett samhälle där alla medborgare har rätt att utöva sin livsåskådning, ensamma eller i grupp, under förutsättning att detta inte kommer i konflikt med andras rättigheter. Samt att ingen medborgare tvingas följa eller tillhöra en viss kulturell sedvänja eller livs­åskåd­ning. Ett sekulärt, öppet och demokratiskt samhälle är en förutsättning för verklig religion- och livsåskådningsfrihet.

Är alla medlemmar i Humanisterna ateister?

Nej. Somliga kallar sig ateister, andra kallar sig hellre agnostiker. En sekulär humanist ser dock världen som naturlig, snarare än övernaturlig. I en sådan världsbild ingår inte övernaturliga fenomen som gudar eller andeväsen. En sekulär humanist är således också ateist (eller agnostiker), men en ateist (eller agnostiker) behöver inte vara sekulär humanist.

Tror Humanister bara på det som vetenskapen kan förklara?

Nej. Det finns mycket som vetenskapen inte kan förklara men som det finns all anledning att tro på. En hel del mediciner vet vi att de fungerar (genom vetenskapliga tester) men vetenskapen kan (ännu) inte förklara hur de fungerar. Det finns också flera stora vetenskapliga mysterier i vår värld som fortfarande är så gott som olösta. Ett är t ex hur medvetandet uppstår. Som sekulär humanist är man dock öppen för möjligheten att vetenskapen en dag kommer att kunna förklara detta. Det vore dogmatiskt att på förhand utesluta den möjligheten.

Sedan har också sekulära humanister tilltro till att människor kan handla gott och till exempel att mänskliga rättigheter är något mycket värdefullt.

Vad ska man tro på?

Den sekulära humanismen förespråkar största möjliga öppenhet. Pröva de hypoteser som står till buds och tro på de hypoteser som det finns goda skäl att hålla för sant. Att tro på vad som helst är förstås inte öppet, utan snarare vilseledande.

Är ateism och sekulär humanism samma sak?

Nej, att vara ateist betyder bara att man tror att gud inte existerar. Det går inte att sluta sig till några andra uppfattningar eller värderingar från det. Den sekulära humanismen är däremot en livsåskådning med både ett filosofiskt och moraliskt synsätt på världen och tillvaron. Jämför till exempel med judendom och uppfattningen att Jesus inte var guds son. Alla judar anser att Jesus inte var guds son, men alla som anser att Jesus inte var guds son är inte judar (de kan vara tex muslimer eller sekulära humanister).

Är inte ateism också en tro?

Ateism är en tro i samma mening som alla uppfattningar vi har om verkligheten är en tro. För att tala i kunskapsteoretiska termer; ateism är ett kognitivt försanthållande med avseende på guds existens. Detsamma gäller att tro att enhörningar existerar eller att de inte existerar, eller att jorden är rund etc. Alla dessa uppfattningar är trossatser i denna mening. Ateism är dock ingen tro i religiös mening. Det vore som att säga “att inte spela fotboll är också en sport”.

Varför ska man bli medlem i Humanisterna i Sverige, ett av världens mest sekulära länder?

Det är som att fråga sig varför man ska bli medlem i Amnesty, Sverige har ju inga politiska fångar. Givetvis finns det anledning att stödja en organisation som arbetar för människors rätt att slippa förtryck, oavsett om det är politiskt (som Amnesty) eller religiöst (som Humanisterna). Förbundet är en livsåskådnings- och människorättsorganisation som arbetar globalt (anslutna till den internationella paraplyorganisationen Humanists International) för att människor ska slippa religiöst sanktionerat förtryck.

Dessutom erbjuder humaniströrelsen en social samvaro och aktiviteter baserade på livsåskådning som utgår från människa. Detta genom bland annat ceremonier, existentiella samtal och olika folkbildande aktiviteter.

Är Humanisterna emot religion?

Nej, Humanisterna är däremot kritiska emot negativa konsekvenser av religion. Humanisterna arbetar för att människor ska slippa förtryckande dogmer och tankesystem, oavsett om dessa dogmer är religiösa eller sekulära. Humanisterna är alltså för människors rätt att slippa förtryck och därmed kritiska till det religiösa förtryck som förekommer i många former. Så länge en privat tro inte går ut över någon annan, och så länge religiösa makthavare inte försöker inordna andra människor under sin tro, har Humanisterna ingen anledning att kritisera religionen. I humanismens samhällsvision har alla människor rätt att tro på vad de vill, men inte kräva att andra ska underordna sig denna tro. Religion och politik ska hållas strikt isär, vilket givetvis inte hindrar att religiösa människor deltar i samhällsdebatten och opinionsbildningen i samhället på samma villkor som alla andra.

Varför kallar Humanisterna sin konfirmation för just konfirmation?

Ordet ”konfirmation” kommer ursprungligen från latinets ”confirmare” som betyder ”bekräftelse”. I den kristna konfirmationen innebär det att den kristna tron bekräftas. Humanisternas konfirmationsläger är öppna för alla ungdomar oavsett vilken livsåskådning eller tro de har. De förväntas heller inte bekräfta någon speciell tro i samband med konfirmationen. Istället bekräftar ungdomar på våra läger sig själva som kritiskt tänkande och växande människor som i sitt vuxenblivande visar sin vilja och förmåga att ta de etiska och existentiella frågorna på allvar. Vi ser det som ett steg från barnvärlden in i en något vuxnare värld, en värld. Humanisternas sommarläger kännetecknas av diskussioner om etik, moral, existentiella frågor och mänskliga rättigheter. Läs mer om detta i menyn under Konfirmation.

Varför håller Humanisterna på med ceremonier?

I många kulturer och under historien har människor oavsett religiös tillhörighet på olika sätt markerat olika viktiga skeenden i livet med olika typer av ceremonier. Humanisterna anser att det i samhället bör finnas ett bra och värdigt utbud av sekulära ceremonier som alternativ till dop, vigsel och begravning för de som saknar religiös tillhörighet. Även om det finns alternativ vill Humanisterna erbjuda ceremonier med officianter som vi utbildar och litar på kan säkerställa såväl en minnesfylld vigsel som en värdig begravning. Läs mer om det under Ceremonier i menyn Verksamhet.