Skollagen

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
6 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.

Läroplanen LP094

”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 §). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.
I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”

”De viktigaste styrdokumenten för dig som är lärare i grundskolan: läroplanen och kursplanerna. Läroplanen innehåller flera delar, där de inledande delarna handlar om skolans uppdrag, grundläggande värden samt övergripande mål och riktlinjer. De är viktiga eftersom de gäller för skolans och lärares arbete oberoende av vilket ämne du undervisar i. Läroplanen innehåller även kursplaner för varje ämne. Kursplanerna består av delarna syfte, centralt innehåll och betygskriterier eller kriterier för bedömning. De olika delarna avser att styra olika aspekter av ditt arbete som lärare, men de behöver läsas både i sin helhet och i relation till varandra. När du planerar och genomför din undervisning tar du din utgångspunkt i syftet och det centrala innehållet. I syftet beskrivs vad eleverna ska lära sig och vilka förmågor och förhållningssätt som undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla. Det centrala innehållet är det obligatoriska ämnesinnehåll som alla elever har rätt att möta i undervisningen. Innehållspunkterna ska uppfattas som byggstenar som du kan kombinera på olika sätt och som kan väga olika tungt i undervisningen. Det är du som lärare som avgör hur det centrala innehållet ska behandlas på bästa sätt utifrån elevgruppen och din yrkeskunskap.”
(utdrag ur) Kursplanerna religionsundervisning:

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religion och livsåskådning i det svenska samhället och i olika delar av världen. Genom undervisningen ska eleverna få förståelse för hur människor inom olika religiösa traditioner lever med och uttrycker sin religion på olika sätt. Eleverna ska också ges möjlighet att reflektera över vad religion och livsåskådning kan betyda för människors identitet och hur egna utgångspunkter påverkar förståelsen av religion och livsåskådning. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religion kan spela i samhället och hur samhällsförhållanden påverkar utvecklingen av religioner och andra livsåskådningar. Genom undervisningen ska eleverna få kunskaper om hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och hur kristendomens roll i samhällslivet har förändrats över tid.

Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor och etiska förhållningssätt samt ge eleverna verktyg för att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. På så sätt ska undervisningen bidra till elevernas möjligheter att utveckla en personlig livshållning och beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning. Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa, förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle, och förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.

Livsåskådningsrelaterade målen

Notera att kursplanerna tillåter mytiska skapelseberättelser i årskurs 1-3, men begär vetenskapligt baserad evolutionsundervisning först i årskurs 4-6. Humanisterna förordar att läraren introducerar evolutionen före myterna i årskurs 1-3.
Följande är bara de livsåskådningsrelaterade målen från samhällsundervisningsplanen.

I årskurs 1–3

• Att leva tillsammans: Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden. Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer.
• Att leva i närområdet: Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
• Att leva i världen: Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt förändrade levnadsvillkor i samband med övergången till jordbruk. Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörder.
• Att undersöka verkligheten: Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer.

I årskurs 4–6

• Religioner och andra livsåskådningar: Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet. Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom. Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder. Några huvuddrag inom hinduism och buddhism. Likheter och skillnader mellan och inom några religioner. Begreppen religion och livsåskådning.
• Religion och samhälle: Hur religioner framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka människors bilder av sig själva och andra. Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid.
• Etik och livsfrågor: Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet. Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.

I årskurs 7–9

• Religioner och andra livsåskådningar: Vad religion och livsåskådning kan betyda för människors behov av mening, gemenskap, identitet och förståelse av omvärlden. Centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism. Likheter och skillnader i religiösa tolkningar och praktiker mellan och inom olika religioner. Huvudinriktningar inom kristendom och andra religioner. Tolkning av och samtal om religiös och livsåskådningsmässig symbolik och mening i Bibeln och andra religiösa urkunder, samt i ritualer och estetiska uttryck. Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag. Orientering om sekulära livsåskådningar och livshållningar, till exempel humanism och ateism.
• Religion och samhälle: Kritisk granskning av hur religion och religiositet framställs och repre¬enteras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka individer och samhället i stort. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska samhället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen. Konflikter och samförstånd mellan olika religiösa och olika sekulära synsätt, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på kvinnors och mäns roller.
• Etik och livsfrågor: Grundprinciper inom några etiska modeller, till exempel konsekvensetik och pliktetik. Analys av och reflektion över etiska frågor utifrån elevernas egna argument samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar och utifrån etiska modeller. Sådana frågor kan till exempel handla om frihet, rättvisa och solidaritet. Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar. Sådana frågor kan till exempel handla om identitet, kärlek, sexualitet och meningen med livet.

(utdrag ur) Kursplaner biologi/naturorienterande ämnen

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll. Not. Följande är bara de livsåskådningsrelaterade målen.

I årskurs 1–3

• Året runt i naturen:
• Kropp och hälsa:
• Kraft och rörelse: Tyngdkraft, tyngdpunkt, jämvikt, balans och friktion som kan upplevas och observeras vid lek och rörelse. Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.
• Material och ämnen:
• Systematiska undersökningar: Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg. Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

I årskurs 4–6

• Natur och miljö: Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.
• Kropp och hälsa: Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek och ansvar.
• Systematiska undersökningar och granskning av information: Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.

I årskurs 7–9

• Natur och miljö: Livets uppkomst, utveckling och mångfald samt evolutionens mekanismer. Arvsmassans egenskaper och förhållandet mellan arv och miljö. Några gentekniska metoder samt möjligheter, risker och etiska frågor kopplade till genteknik.
• Kropp och hälsa: Människans reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek, ansvar, samtycke och ömsesidighet.
• Systematiska undersökningar och granskning av information: De biologiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet. Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi.