fredag 16 mars 2018

Humanisterna svarade i DN Debatt på Ulf Bjerelds och Daniel Lindvalls artikel om utredningen om statens stöd till trossamfund. Repliken “Sekulära livsåskådningar fortsätter att diskrimineras” finns att läsa nedan.

---

 

Ulf Bjereld och Daniel Lindvall skriver att de i utredningen om statens stöd till trossamfund föreslår ”att ett demokratikriterium ska utformas på så sätt att det framgår att trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället ska exkluderas från stöd”.

Utredningens förslag om demokratikriterier finns det all anledning att ta fasta på. Det är inte acceptabelt att trossamfund som bryter mot demokratins spelregler eller barns och kvinnors rättigheter samtidigt får statligt stöd till sin verksamhet.

Men det finns redan i den gällande lagen en exkluderingsgrund som de inte nämner i artikeln, nämligen att livsåskådningar som inte innefattar en tro på någon övernaturlig makt inte kan få del av stödet. Den är inte sakligt grundad utan ett uttryck för ren diskriminering.

I utredningens betänkande konstateras också att en bedömning av om en ”gemenskap uppfyller definitionen av begreppet trossamfund inte främst ska göras utifrån trosinnehållet utan utifrån verksamheten. Med ett sådant perspektiv skulle ett sekulärt livsåskådningssällskap som utövar en verksamhet som innefattar frekventa sammankomster som motsvarar en gudstjänst, bön eller meditation, eller som utövar sekulära ceremonier som liknar religiösa ritualer, kunna likställas med ett trossamfund”.

Där slås också fast att det som ska omfattas av rätten till statligt stöd är ”sådana verksamheter som anses skyddsvärda enligt bestämmelsen om religionsfrihet i Europakonventionen (artikel 9.1)”. Denna artikel skyddar såväl religiösa som sekulära livsåskådningar som till exempel sekulär humanism.

Därmed är det uppenbart att sekulära gemenskaper som bedriver livsåskådningsverksamhet, så kallade livsåskådningssamfund eller livsåskådningssällskap, också bör vara stödberättigade. Det är de alltså inte i dag och utredningen föreslår inte att denna exkluderingsgrund tas bort. Den redovisar visserligen de sakliga skäl som finns för att göra det men bollar i praktiken tillbaka frågan till regeringen.

Risken är att den på nytt hamnar i utredningskvarnen. Men det finns ingen anledning. Utredningen redovisar skälen för ett livsåskådningsneutralt stöd även om den inte har haft modet att dra de rimliga slutsatserna av sitt resonemang. Nu får det i stället ankomma på regeringen att göra det och se till att det slutliga förslaget, det som föreläggs riksdagen, blir livsåskådningsneutralt.

Ulf Gustafsson, förbundssekreterare Humanisterna
Christer Sturmark, ordförande förbundet Humanisterna