Antagna vid förbundets årsmöte 2000. Reviderade 2002, 2004, 2005, 2007, 2008.

§ 1. Namn

Förbundets namn är Humanisterna.

§ 2. Ändamål

Humanisterna avspeglar en i många avseenden klassisk upplysningsfilosofi, vilken innebär att världen kan utforskas med vetenskaplig metodik och mänskligt förnuft.

Humanisterna förespråkar en sekulär etik, där religiös tro eller uttolkning av föregivet heliga skrifter inte kan tillåtas styra samhällets moraluppfattningar.

Humanisterna aktualiserar sina idéer praktiskt i många olika sociala sammanhang. En viktig uppgift är att vara folkbildare. Förbundet engagerar medlemmar i aktiviteter för opinionsbildning, informations- och samhällsinsatser.

§ 3. Verksamhet

Förbundet

- informerar om humanismens livssyn och idéer inom kultur- och samhällsdebatt, skola och folkbildning samt genom publicistisk verksamhet, föredrag och kurser.

- granskar och debatterar religiösa och pseudovetenskapliga läror, totalitära ideologier, inhumana traditioner och föreställningar samt de konsekvenser dessa får för individ och samhälle.

- värnar en demokratisk, sekulär samhällssyn och en etik byggd på humanismens grund

- utvecklar humanistiska ceremonier och rådgivning i livsåskådningsfrågor.

Vår närmare inriktning framgår av förbundets idéprogram och verksamhetsplan som fastställs av förbundskongressen.

§ 4. Organisation

Humanisterna är ett riksförbund. Verksamheten utövas genom

- förbundskongress

- förbundsstyrelse och kansli

- förbundsråd

- styrelsens arbetsutskott

- arbetsgrupper

- lokalavdelningar

- nätverk

§ 5. Säte

Förbundets styrelse har sitt säte där kansliet är beläget.

§ 6. Medlemskap och avgifter

Varje person, som fyllt 12 år och stöder förbundets ändamål och verksamhet samt betalar medlemsavgift, kan bli medlem. Juridisk person kan ej bli medlem. Medlemsavgift fastställes av förbundskongressen. Medlemskap gäller 12 månader, löpande och räknas från datumet då första medlemsavgiften betalades.

§ 7. Lokalavdelningar och nätverk

Förbundet består av lokalavdelningar, som organiserar enskilda medlemmar inom ett geografiskt verksamhetsområde, och nätverk. Medlemmar i lokalavdelning är de som bor eller arbetar inom det geografiska verksamhetsområdet. De geografiska områdena för lokalavdelningarna fastställes av förbundsstyrelsen.

Normalstadgar för lokalavdelningar fastställes av förbundskongressen. Eventuella avvikelser från normalstadgar skall godkännas av förbundets styrelse.

Lokalavdelning kan få visst ekonomiskt bidrag för sin verksamhet från förbundet. Lokalavdelning får inte ta ut en egen obligatorisk avgift för sin verksamhet.

Efter sitt årsmöte skickar lokalavdelning in årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse till förbundet. Lokalavdelningars tillgångar skall vid upplösning, efter reglering av eventuella skulder, överlämnas till förbundet.

Nätverk kan bildas av förbundsstyrelsen för särskilda ändamål.

§ 8. Förbundskongress

Förbundskongressen är förbundets högsta beslutande organ. Ordinarie förbundskongress hålls årligen, senast före april månads utgång.

Förbundskongressen utgörs av ombud som utses av lokalavdelningarna. Varje lokalavdelning äger rätt att utse ett ombud per var 100:e medlem enligt:

1 till 100 medlemmar  -  1 ombud

101 till 200 medlemmar  -  2 ombud

201 till 300 medlemmar  -  3 ombud etc.

Ombudsfördelningen görs med utgångspunkt från medlemsantalet vid årsskiftet närmast före förbundskongress. Förbundsstyrelsen fastställer ombudsfördelningen.

En förbundskongress ska bestå av lägst 50 och högst 100 ombud. För att uppnå detta under kommande år ska styrelsen årligen revidera skiktgränserna, och om så är påkallat ändra talet "100" till annat tal som ger önskat resultat.

Kallelse till förbundskongress skall sändas ut till lokalavdelningarna senast åtta veckor före årsmötet och innehålla följande uppgifter:

- tid och plats för förbundskongressen

- sista inlämningsdatum för motioner,

- ombudsfördelning

Lokalavdelningarna väljer självständigt ombud, men ledamot av förbundsstyrelsen får inte väljas som ombud. Ombudens namn skall vara förbundsstyrelsen till handa senast 4 veckor före förbundskongressen.

Senast 2 veckor före förbundskongressen skall ombuden erhålla förslag till dagordning, styrelsens verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse och revisorernas berättelse, förslag till verksamhetsplan och valberedningens förslag, motioner och styrelsens yttranden över motionerna, samt styrelsens förslag.

Medlem som önskar få ett ärende behandlat vid kongress skall inge en motion till förbundsstyrelsen senast sex veckor före kongressen. Motionen tillställes också lokalavdelningen för eventuellt yttrande.

Följande ärenden skall tas upp på förbundskongressen:

- Val av ordförande och sekreterare för kongressen

- Val av två justerare, tillika rösträknare

- Fastställande av antalet ombud och upprättande av röstlängd

- Fråga om kallelse skett enligt stadgarna

- Godkännande av dagordning

- Styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse

- Revisorernas berättelse

- Fastställande av resultat- och balansräkning

- Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

- Beslut om medlemsavgifter

- Behandling av styrelsens förslag

- Behandling av inkomna motioner

- Fastställande av budget och verksamhetsplan

- Fastställande av antalet ledamöter och suppleanter i styrelsen

- Val av ordförande, kassör och övriga styrelseledamöter och suppleanter i styrelsen

- Val av valberedning

§ 9. Rösträtt, yttranderätt, förslagsrätt och närvarorätt vid kongress

Ombud har yttrande-, förslags- och rösträtt. Rösträtten får inte överlåtas.

Styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, revisorer och revisorsuppleanter har yttrande- och förslagsrätt.

Förbundskongressen är öppen för alla medlemmar. Förbundskongressen är också öppen för allmänheten, om inte kongressen beslutar om slutna förhandlingar. Närvarande medlemmar har yttranderätt på kongressen.

§ 10. Förbundskongressens beslut

Beslut fattas genom acklamation eller votering. Om det vid öppen votering uppstår lika röstetal har mötesordföranden utslagsröst.

Vid personval skall, om någon begär det, omröstningen vara sluten.

Vid slutet val förs kandidaterna upp på en valsedel. Godkänd valsedel ska uppta det antal personer som ska väljas. Valsedel som upptar fler eller färre namn är ogiltig. Vald är den eller de som fått högsta röstetalen. Vid lika röstetal avgör lotten.

§ 11. Extra förbundskongress

Extra förbundskongress kan hållas efter beslut av styrelsen eller efter krav från revisorerna. Extra förbundskongress får hållas tidigast en månad efter ordinarie förbundskongress. Kallelse till extra förbundskongress skall sändas ut senast tre veckor före mötet. Endast ärenden som upptas i kallelsen får behandlas.

§ 12. Förbundsstyrelse

Förbundets löpande verksamhet leds av en styrelse bestående av minst fem ledamöter, varav en ordförande, en vice ordförande och en kassör. Antalet ledamöter och suppleanter beslutas av förbundskongressen efter förslag av valberedningen. Förbundskongressen utser minst tre suppleanter, vilka inträder i den ordning de valts.

Samtliga val avser två år, såvida inte kongressen beslutar om ett år. Hälften av styrelseledamöterna väljs varje år. Ordförande och kassör väljs särskilt av kongressen, på tvååriga perioder som går omlott.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande och vid behov andra funktionärer för särskilda arbetsuppgifter. Styrelsen kan utse förbundssekreterare för att leda kansliets arbete. Eventuella arvoden till förtroendevalda beslutas av förbundskongressen.

Styrelsen är beslutsmässig när minst hälften av ledamöterna, eller för dem tjänstgörande suppleanter, är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har mötesordföranden utslagsröst.

§ 13. Styrelsens arbetsutskott

Styrelsens arbetsutskott består av minst ordförande, vice ordförande och kassör, och i förekommande fall förbundssekreterare. Arbetsutskottet förbereder styrelsemöten och kan fatta beslut i ärenden som förbundsstyrelsen delegerat till arbetsutskottet. Delegationsordning för arbetsutskottet fastställs av förbundsstyrelsen.

§ 14. Förbundsråd

Förbundsrådet är ett rekommenderande organ till förbundsstyrelsen. Förbundsrådet sammankallas av förbundsstyrelsen minst två gånger per år.

Förbundsrådet består av två representanter per lokalavdelning, en representant per nätverk samt förbundsstyrelsen och förbundssekreteraren.

§ 15. Verksamhets- och räkenskapsår samt revision

Förbundets verksamhets- och räkenskapsår är kalenderåret.

Två revisorer och suppleanter för dessa utses av förbundskongressen för ett år. Räkenskaper, styrelseprotokoll, medlemsmatrikel, inventarieförteckning med mera skall överlämnas till revisorerna senast trettio dagar före ordinarie förbundskongress. Revisionsberättelse skall vara färdig senast tre veckor före förbundskongress.

§ 16. Firmatecknare

Styrelsen utser firmatecknare.

§ 17. Valberedning

Valberedning består av minst fem av förbundskongressen valda medlemmar, varav en är sammankallande. Valberedning utses för ett år. I valberedning kan ej ingå ledamöter i styrelsen, styrelsesuppleanter, revisorer, revisorsuppleanter eller anställda av förbundsstyrelsen. Valberedningen ska senast 8 veckor före kongress informera lokalavdelningarna om vilka förtroendeposter som kongressen ska välja, och ge dem möjlighet att nominera kandidater. Valberedningen skall senast två veckor inför kongress lämna förslag på ordförande, kassör, övriga styrelseledamöter och suppleanter samt revisorer jämte suppleanter. Valberedningens förslag till kandidater skall delges ombuden i samband med utskick av kongresshandlingar.

§ 18. Uteslutning

Medlem som i allvarlig omfattning bryter mot förbundets stadgar, eller på annat sätt uppenbarligen skadar förbundet och dess verksamhet, kan av styrelsen uteslutas ur förbundet. Ett sådant beslut om uteslutning träder omedelbart i kraft, men ska prövas av nästkommande förbundskongress.

§ 19. Stadgeändring

För ändring av förbundets stadgar krävs tre fjärdedels majoritet vid en förbundskongress, eller samstämmiga beslut med enkel majoritet vid två på varandra följande förbundskongresser, varav en skall vara ordinarie.

Förslag till stadgeändring skall vara upptaget i dagordning och bifogas möteshandlingarna.

§ 20. Upplösning

Upplösning av förbundet kan ske endast om sådant beslut fattas med tre fjärdedels majoritet vid två på varandra följande förbundskongresser, av vilka det ena skall vara ordinarie.

Förslag om upplösning av förbundet skall vara upptaget i dagordning och bifogas möteshandlingarna. Förbundets tillgångar skall vid upplösning, efter slutreglering av eventuella skulder, överlämnas till annan verksamhet i enlighet med förbundets ändamål.